Ullmar Qvick: DEN KONSTIGA SKOGEN

Ullmar Qvick

DEN KONSTIGA SKOGEN


Lille Mensur går i förskolan sedan han med mamma och syskon kommit som flykting från Kosova till Sverige. Varje måndag har förskolan en utflykt till skogen, men Mensur vill inte vara med. Han har fått skogsfobi efter skräckfyllda nätter i skogen mellan Ungern och Österrike, i väntan på en möjlighet att ta sig över gränsen.

Berättaren i Sokol Demakus bok Den konstiga skogen är Mensurs mor Shaha. Familjen har bott i norra delen av den delade staden Mitrovica. Detta skulle visa sig lägga sten på familjens börda, både före, under och efter kriget mellan NATO och Serbien 1999.

Sokol Demaku har återgett Shahas historia som verklighetsskildring. Boken är lättläst med enkelt språk, som en återgiven berättelse ur livet.

För den som vill sätta sig in i albanernas problem och lidanden i Kosova är boken att rekommendera. Just så komplicerad var tillvaron med en statsmakt som var fiende och människor som kände sig som offerlamm. Shahas horisont är begränsad, och det bidrar till trovärdigheten att hon inte spekulerar om politiken och makterna utan återger sina egna minnen.

Att albanerna med Dr Ibrahim Rugova skapade ett slags parallellsamhälle i Kosova under 1990-talet med skolor och andra sociala funktioner under uppoffringar framgår inte av skildringen, inte heller att det även i bergen utanför Mitrovica gömde sig motståndsgrupper som stred mot de serbiska trupperna. Troligen var de bara en realitet i de byar där kampen mellan UCK-guerillan och de serbiska trupperna stod. Ju mindre man visste, desto bättre. Att tillhöra en familj med deltagare i en motståndsgrupp kunde betyda tortyr och död.

Så för Shaha var det hennes familj, de serbiska plågoandarna och den hjälp som kom utifrån som betydde allt. Detta bidrar till en vardagsskildring. En historia som kunde berättas av många som upplevde den hemska tiden för bara 20 år sedan.

Image
c